Katarina Skolgille

Katarina Realskola under tiderna

Gamla skolan
Gamla Katarina Real. Numera bostäder, Brf Katarina Västra Skola
 
Nya skolan
Nya Katarina Real nästan klar. Grus på skolgården

Så här började det

Nödvändigheten att skaffa det gamla läroverket (vilket invigdes i september 1858, som låg på Katarina Västra Kyrkogata) ökat utrymme och ersätta provisoriska utvidgningar med en utbyggnad stod klar för läroverkets kollegium redan år 1905. Det tog sig i uttryck i en skrivelse från rektor till drätselnämnden, vari begärdes vidtagandet av åtgärder för tillbyggnad av läroverkshuset. Drätselnämnden ansåg emellertid att den gamla läroverksbyggnaden icke lämpade sig för påbyggnad utan föreslog i januari 1906 att stadsfullmäktige skulle besluta om uppförande av ny byggnad på annan tomt.

Skolan hade mellan åren 1918-1922 ökat med närmare ett hundra elever och på hösten 1922 gick 473 elever i skolan. Man arbetade under stora svårigheter i skolan pga bl a bristfälliga och otillräckliga lokaler. Undervisningen bedrevs i lokaler på tre olika adresser och på bl a Tjärhovsgatan där en av utbildningslokalerna låg ansågs den redan 1912 som hälsovådlig.

Alternativa tomter som diskuterades att bygga skolan på var fastigheterna Flaggan och Signalen på Folkungagatan. Den fastighet man slutligen beslutade att skolan skulle byggas på var kvarteret van der Huff 8 (f d Milen) vid Helgalunden. Av skolans dåvarande 526 elever hade flertalet av dem kortare väg till Helgalunden än de alternativa adresser som diskuterades. Detta spelade bl a in samt att ungdomar från de södra förorterna skulle under avsevärd tid framåt använda sig av Katarina Realskola, och då var läget det bästa även för dem.

Van de Huff var förmodligen namnet på avkomlingar till en murmästare från Holland som under 1500-talet vistades i Stockholm och bl a utförde arbeten vid Storkyrkan Det diskuterades även att bygga skolan i kvarteret Flintan invid Sofia kyrka. Det var angeläget vid den tiden att läroverkshus skulle förläggas sunt och fritt i enlighet med den dåvarande läroverksstadgan uttalade önskemålen att läroverksbyggnader skulle vara så belägna ’att de från alla sidor kunna omspolas av ren och frisk luft’.

Från och med HT 1931 står emellertid den nya skolan fullt färdig på Älvsborgsgatan 2 - Allhelgonagatan 2-4.

En tävling om skolans utformning utlystes 1927 och i prisnämnden fanns bl a professorer, byggnadsråd, borgarråd och skolans rektor Cornelius Sjöwall. Vid tävlingstidens utgång hade det inkommit 62 förslag. Det vinnande förslagets skapare erhöll 6.000:- i första pris.

På valborgsmässoafton 1928 beslöt prisnämnden att till utförande förorda det med första pris belönade förslaget till skolbyggnad av arkitekterna David Dahl & Paul Hedqvist.

Paul Hedqvist var under sin livstid en mycket produktiv och känd arkitekt. Han har ritat bl a bostäderna på Ålstensgatan, stationsbyggnaden på Bromma flygplats, Flaten- och Vanadisbadet, Skattehuset, DNs kontorshus, Västerbron, Tranebergsbron och många andra kända byggnader. Även kollegan Dahl var delaktig i projekten av Tranebergsbron och Västerbron. Han var arkitekten bakom bl a Sankt Eriksbron, Skanstullsbron, H.A.L. för flickor på Södermalm samt restaurationen av Uppsala universitetsbyggnad.

Fastighetsnämnden tillstyrkte förslaget på hösten samma år efter att förslaget genomgått ett antal justeringar, jämkningar samt genomgått ett antal överläggningar innan till slut stadsfullmäktige definitivt beslutade i juni 1929 om bygget och anvisade medel för byggnadens uppförande. Drätselnämnden hade synpunkter på bygget då man tyckte det var mindre lämpligt att lägga ner kostnaderna på en realskola som endast skulle vara femårig då man från början hade planer på att skolan skulle vara sexårig. Det underlättades då statsmakterna beslutade att realskolan skulle vara femårig framöver.

Kostnaderna för uppförande av den nya skolan beräknades 1,725 000:-. Grundläggnings- och planeringsarbeten utfördes av AB Fundament medan byggnadens uppförande utfördes av Byggnadsfirman Zetterberg AB. Värmeledningsanläggningen och de sanitära installationerna utfördes på entreprenad av Värmelednings AB Calor. Svagströmsinstallationerna utfördes av L M Ericsson Anläggnings AB.

Hela uppförandet följde den upprättade tidsplanen och slutbesiktigades den 15 juli 1931 och togs i bruk till HT samma år.

Invigning omslag    Invigning 
Från invigningsskriften 1932

Så kom den stora dagen då man skulle inviga den magnifika byggnaden, Det skedde den 10 mars 1932 kl 2 em. Vid detta evenemang deltog Kronprinsen och Kronprinsessan som förrättade invigningen. Högtidstalet skötte chefen för Kungl. Skolöverstyrelsen. Vidare deltog bl a Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet, Överståthållaren i Stockholm, Generaldirektören för Byggnadsstyrelsen, ledamöter från Skolöverstyrelsen och Stadsfullmäktige, Borgarråd, Arkitekter, Stadsträdgårdsmästaren, Kyrkorådet i Katarina, f d rektorer & rektorer i Stockholm, läroverkets lärare m fl . I den mån utrymmet tillät deltog även lärjungar, målsmän, medlemmar i Katarina Skolgille och många, många andra av dåtidens ’högdjur’ från departement till alla grupper inom samhället som hade något med skolan och dess uppförande att göra.

Området kring skolan, Helgalunden, uppfördes som en småstad och stod klart under 1920-talet. Allhelgonakyrkan är byggd 1918.

 Det diskuterades att inom skolområdet uppföra ett enkelt minnesmärke över den på platsen belägna kvarnen ’Helgan’ och över dess förste kände ägare, bryggaren och kvarnägaren Helge Helgesson, död år 1672. Denna fråga behandlades av byggnadskommittén utan att komma till något beslut. Kvarnen revs förmodligen i början av 1890 talet.

Fontänen 

I portiken finns ett konstverk i brons av Eric Grate. Innan konstverket gillades av beställarna omarbetade Grate verket ett antal gånger. Offentliga konstverk väckte då liksom nu starka reaktioner och en hätsk debatt utbröt även vid detta tillfälle. Ett annat konstverk benämnt ’Ung gosse’, av Stig Blomberg, finns placerat på gymnastikhuset. Båda dessa skulpturer är skänkta av Bonniernämnden 1934. Åren 1939-41 var skolans lokaler delvis rekvirerade för militärt ändamål och 1944 togs gymnastikhuset i anspråk som flyktingförläggning.

Terminsavgiften till biblioteks- och materialkassan har trots ständiga prisstegringar hållits så låg som 4 kr fram till 1949 och därefter 10 kr. Denna och övriga terminsavgifter avskaffades 1957.

Under efterkrigstiden gjorde de sociala framstegen i samhället sitt intåg i skolan med bl a följande förbättringar: Skolmåltiden hade premiär i april 1947, fria läroböcker 1951 samt att en ordinarie skolsköterska anställdes 1945.

I och med skolåret 1964 upphörde skolan som realskola då denna skolform ersattes med annan skolform samma år. Grundskolan blev nioårig och fortsättning följde med treårig gymnasiegång.

Skolans nya hyresgäster efter Katarina Realskola var Statens Scenskola och därefter Teaterhögskolan.

Från och med höstterminen 2009 övertog Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm lokalerna och bedriver numera utbildning i vår gamla skola. I januari 2010 köptes fastigheten av Olov Lindgren Byggnads AB, ett välkänt gammalt fastighetsföretag i huvudstaden. Tidigare ägare av fastigheten har varit Staten Byggnadsstyrelsen, Statliga Akademiska Hus i Stockholm AB och under senaste åren Tjurbergsfastighet AB.

Tony Ruster, sekreterare
Katarina Skolgille

Källa: Inbjudningsskrift med anledning av Katarina Realskolas nya läroverksbyggnads invigning torsdag 10 mars 1932 av läroverkets rektor Cornelius Sjöwall, Gillets matriklar.
Utsikt 1932 
Mot gården 1932
 Utsikt 2009
Mot gården 2009

Skolans rektorer under mer än 250 år

Carl Björling 
Carl Björling, rektor 1871-1905

Vilhelm Safflon, den förste rektorn utsedd av Uppsala domkapitel

Petrus Bollerman  1711-1752
Johan Lexelius   1753-1760
Olof Rönigks 1760-1783
Ludvig Josef Lundholm  -1853
Carl Fabian Norlings 1854-1860
J. O. Leffler 1860-1871
Carl Björling 1871-1905
Sten J Axel Boije af Gennäs 1905-1918
Anders Grade 1918-1926
Cornelius Sjöwall 1926-1944
Gustaf Sigurd 1944-1958
Nils Paulsson (tf) 1958-1959
Sten Ankarberg 1959-1964